Samrådsyttrande Järnvägsplan projekt Hässleholm – Lund, lokaliseringsutredning samråd 3
Trafikverket trafikverket@trafikverket.se Ärendemottagningen
Box 810, 781 28 Borlänge
Sammanfattning
Vi ställer oss negativa till en höghastighetsbana 320 km/tim genom Höörs kommun på grund av projektets direkta och indirekta påverkan på naturvärden, klimat och miljö.
Utreda alternativ
Naturskyddsföreningen i Höör kräver mer utredning av alternativ till höghastighetståg 320 km/tim. Utbyggnad av tågnätet bör ske med största möjliga flexibilitet inför framtida förändringar, och att bygga nya spår där godståg inte kan köra är vi helt negativa till.
Alternativ som ger mer möjlighet att anpassa dragningen genom känsliga och viktiga naturområden i landskapet är ur många synpunkter att föredra.
Försiktighetsprincipen
Möjlig trafikstart anges som tidigast 2035 för delar av transportsystemet, och inte förrän 2045 antas det som möjligt att trafikera hela sträckorna mellan storstäderna. Vi vet idag inget om hur resmönstren kommer att förändras och vilka tekniskt mer klimatsmarta alternativ som kan ha utvecklats då. Under gångna året har resandet minskat kraftigt i samband med Corona, och digitala möten kommer fortsätta att vara attraktiva.
Med tanke på det akuta klimatläget gällande CO2 utsläpp, det intensifierade arbetet med omläggning till nya tekniska lösningar och den stora osäkerhet som finns i de befintliga underlagen, eftersom verkligheten nu förändras snabbt, så anser vi att ett storskaligt, oflexibelt, enormt resurskrävande projekt som höghastighetståg inte ska startas. Det är mer samhälls- och miljöekonomiskt att istället använda resurserna till upprustning och förbättring av nuvarande tågnät.
Klimathot och resande
Resande mellan storstäderna står för en väldigt liten del av det totala resandet, och för att minska inrikesflyget finns andra vägar att gå.
Vi ifrågasätter klimatnyttan och samhällsnyttan med det storskaliga betongprojekt som en höghastighetsbana medför, och anser att den tidsvinst som beräknas mellan storstäderna för ett jämförelsevis litet antal resande, inte alls står i proportion till de allvarliga ingrepp och skador projektet skulle medföra i de känsliga värdekärnor som ligger i de föreslagna dragningarna genom Höörs kommun.
För att möta det näraliggande hotet med klimatförändringarna måste vi snarast förbättra förutsättningarna för det lokala och regionala resandet. Då är snabbtåg 200/250 km i tim, centrala stationslägen och flera möjligheter till stopp ett betydligt bättre alternativ. Dragningen kan då samlokaliseras med befintliga banor på vissa sträckor.
Banorna kan byggas på makadam, vilket ger mindre CO2 utsläpp och total energiåtgång vs betong. Detta medför också mindre användande av ändliga resurser.
Ett snabbare sätt att få övergång från bilkörning till tåg är ex subventionering av kollektivtrafiken, så att det blir billigare att åka kollektivt än att köra bil. Detta skulle kunna ge effekter på kort tid.
Redan dagens biljettpriser på tåg gör det ofta billigare att välja bil.
Med tanke på de beräknade höga kostnaderna för projektet med höghastighetsbanan kommer biljetterna troligen att ha ett för högt pris för att vara ett alternativ för många resenärer.
Biologisk mångfald och rödlistade arter
I Höörs kommun finns ett av Sveriges artrikaste områden för fladdermöss, inklusive 8 rödlistade arter.
Dessa skyddas enligt EU:s Art och Habitatdirektiv, bilaga II och IV. Sverige har skrivit under och ska därmed vidta nödvändiga åtgärder för dessa arters bevarande och införa ett strikt skyddssystem i det naturliga utbredningsområdet.
Samtliga förslag till korridorer skulle inkräkta på djurens utbredningsområde och motverka fortsatta livsmöjligheter för dessa störningskänsliga och utrotningshotade djur.
Vi ifrågasätter starkt uppgiften att Trafikverket ska använda studier av effekter av vägtrafikbuller på småfåglar när man bedömer ljudstörningar för fladdermöss. Detta eftersom de inte har data tillgängliga gällande fladdermöss.(TRV frågestund)
När Länsstyrelsen påpekade risk för utdöende av fladdermöss svarade TRV att de inte kommer att göra några mer detaljerade analyser av naturmiljöer inom ramen för lokaliseringsutredningen. (Samrådsredogörelse, Projekt Hässleholm-Lund, 2021-01-20, version 5.0, sid 62).
Detta anser vi som helt oacceptabelt, då ett flertal rödlistade arter riskerar att drabbas mycket negativt.
Ny EU dom mars 2021 strängare krav för skydd mot exploatering
(SR 4 mars 17:39 2021)
I ett ärende hos Mark och Miljödomstolen i Vänersborg hade de begärt att EU-domstolen skulle bedöma hur artskyddsreglerna ska tillämpas.
EU:s artskyddsregler medger i princip inte att olika former av exploatering får göra att man dödar eller skadar arter som djur, växter eller svampar. Inte heller att man förstör parnings – eller rastplatser.
Men i Sverige har tidigare olika miljömyndigheter utgått från att förbuden endast gäller om åtgärden eller verksamheten påverkar artens bevarandestatus på ett negativt sätt.
Den 4 mars 2021 meddelade EU-domstolen att Sverige inte tagit tillräckligt stor hänsyn till arter som omfattas av EU:s art och habitatdirektiv. Det här kan leda till strängare krav för verksamhet som påverkar naturmiljön, exempelvis vindkraftverk, vägbyggen och skogsbruk.
“Svenska Naturskyddsföreningens jurist Rebecca Nordenstam välkomnar beskedet:
– Det man säger i domen är att skyddet gäller, oavsett om arterna är extremt hotade eller inte. Där har Sverige gjort en annan tolkning, vilket domstolen säger är felaktigt.
Beskedet från EU-domstolen tydliggör att förbuden också omfattar arter som har en gynnsam bevarandestatus, alltså inte är hotade eller sällsynta. Myndigheter kommer behöva ställa större krav på olika typer av försiktighetsåtgärder än tidigare, säger miljöjurist Anna Christiernsson till Ekot.”
Vi anser att den här domen ger anledning till ännu mer försiktighet och hänsyn till olika arter och deras utbredningsområden vid exploatering.
Värdekärnor och opåverkade områden i Höörs kommun
Samtliga förslag till korridorer skär genom de i vår kommuns Naturvårdsprogram fastställda stora opåverkade områden vi har kvar. Dessutom i dessa områdens värdekärnor, som har identifierats genom omfattande inventeringar och studier av landskapsbild och landskapets värden i ett större sammanhang.
Det är oacceptabelt att dessa områden skulle genomkorsas av en barriär med höghastighetståg.
Kommunen skriver att “Stora opåverkade områden ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Det innebär att större strukturbildande exploatering är olämplig.”
“Ny bebyggelse ska genom lokalisering och utformning anpassas till befintliga bebyggelseområden, vägar och andra strukturbildande mönster. Alla aspekter som påverkar landskapsupplevelsen ska vägas in, som tystnad, estetiska kvaliteter, tillgänglighet till stränder, stigar med vägvisning, trafiksäkerhet och att natur- och kulturvärden bevaras och utvecklas.“
Som företrädare för Naturskyddsföreningen i Höör anser vi att våra värdekärnor måste skyddas från den exploatering som en höghastighetsbana medför.
EU:s landskapskonvention och tysta områden
Europeiska landskapskonventionen har undertecknats av 40 länder och Sverige ratificerade konventionen 2010 vilket innebär att Sverige förbundit sig att följa konventionens regler vid all landskapsplanering och landskapsvård.
Syftet med konventionen är att skapa en gemensam europeisk ram för arbetet med de europeiska landskap som är utsatta för ett förändringstryck genom samhällsutvecklingen och/eller på något sätt i sin tur kan påverka den.
Höörs kommun skriver i sin översiktsplan att man vill beakta konventionen i sitt planeringsarbete genom att arbeta med förankring och brukarsamverkan. “Människors upplevelse av landskapet och landskapets värden ska vara en av utgångspunkterna i samband med förändringar av den fysiska miljön.”
Naturskyddsföreningen i Höör anser att det är av yttersta vikt att de få rester av tyst natur som finns kvar i det skånska landskapet bevaras för nutida och kommande generationer av både djur och människor.
Vi har alla ett stort ansvar att bevara miljöer med bra förutsättningar för biologisk mångfald, nu och för kommande generationer.
Styrelsen Naturskyddsföreningen Höör
nfhoor@gmail.com
